En lätt känsla av panik
Om det är någon som minns att de slopade mitt stipendium på skolan i våras kanske har lättare att relatera till detta.
Jag har panik, eller snarare en ångest över att jag bara kommer kunna stanna i USA ett halvår till. Varför? Jo, rent ekonomiskt är jag sjukt osäker på om allt kommer gå ihop. Det känns fullkomligt fruktansvärt, jag vill stanna hela året, åtminstone, men som det är nu är det näst intill omöjligt.
CSN räcker inte riktigt till och jag tror inte att någon smärre okänd människa kommer att donera pengar (tyvärr...).
Coach har sagt att hon kan komma att hjälpa mig att hitta en ny skola till våren, men jag behöver fortfarande ett ganska saftigt stipendium, och helst av allt vill jag ju stanna på Thomas.
Det är lite detta som tynger mitt hjärta för närvarande, men det är bara att försöka göra det bästa av situationen.
Jag har panik, eller snarare en ångest över att jag bara kommer kunna stanna i USA ett halvår till. Varför? Jo, rent ekonomiskt är jag sjukt osäker på om allt kommer gå ihop. Det känns fullkomligt fruktansvärt, jag vill stanna hela året, åtminstone, men som det är nu är det näst intill omöjligt.
CSN räcker inte riktigt till och jag tror inte att någon smärre okänd människa kommer att donera pengar (tyvärr...).
Coach har sagt att hon kan komma att hjälpa mig att hitta en ny skola till våren, men jag behöver fortfarande ett ganska saftigt stipendium, och helst av allt vill jag ju stanna på Thomas.
Det är lite detta som tynger mitt hjärta för närvarande, men det är bara att försöka göra det bästa av situationen.
Kommentarer
Trackback
