Det närmar sig slutet
Jag känner mig som en hemskt deprimerande människa ju nu, vilket inte alls är min mening. Det beror väldigt mycket på att jag som går i dvala och verkligen ser fram emot tisdagen då det hela drar igång igen. Kaffe på Majs, lunch på Majs, mycket tid att hänga med bra människor, komma ut, inte ha såna fasta rutiner (t.ex. kaffe kl09, 15min. Lunch kl12, en timme. Kaffe 14.45, 15 min) uat natt allt har sin tid och det spelar egentligen ingen större roll när eller var det sker.
Även om jag ser fram emot att bli av med dessa fasta rutiner ska det bli rätt trist att sluta här på Kvarnbolund, även om jag nu missade en av tre mpnader p.g.a. en bruten handled så är det roliga och mysiga männiksor som jobbar här. Lite väl bestatta vid sötsaker visserligen men ändå mysiga!
Just nu är jag förövrigt i valet och kvalet om jag verkligen ska sätta igång och dricka kaffe igen nästa vecka, det känns nämligen otroligt bra att bara dricka te... Eller gör det de?
Även om jag ser fram emot att bli av med dessa fasta rutiner ska det bli rätt trist att sluta här på Kvarnbolund, även om jag nu missade en av tre mpnader p.g.a. en bruten handled så är det roliga och mysiga männiksor som jobbar här. Lite väl bestatta vid sötsaker visserligen men ändå mysiga!
Just nu är jag förövrigt i valet och kvalet om jag verkligen ska sätta igång och dricka kaffe igen nästa vecka, det känns nämligen otroligt bra att bara dricka te... Eller gör det de?
Kommentarer
Trackback
